Han lyfte långsamt upp mitt huvud med pekfingret.

- Tiffany, jag vet att detta går väldigt snabbt fram, men skulle du vilja bli tillsammans med mig? sa han långsamt och faktiskt lite nervöst.

Jag log mjukt och kramade honom.

- Ja...viskade jag i hans öra.

Jag kunde nästan känna hans leende.

--------------------------------------------

Jag satt på en bänk, bredvid mig satt min pojkvän.

Det kändes skönt att tänka så.

Pojkvän.

Jag tog upp min mobil och såg att klockan var strax över två.

Jag fnissade till.

Oscar tittade lite undrande på mig.

- Äh inget! sa jag och fnissade lite till.

Oscar bara skakade på huvudet och kysste mig.

- Ska vi gå? frågade jag och reste mig snabbt upp.

Lite för snabbt kanske, därefter ramlade jag ner i sanden.

Jag började gapskratta och Oscar skrattade han med.

- Hur full är du egentligen? skrattade han fram.

- vadå full, såhär är jag i vanliga fall ^^ skrattade jag.

Oscar sträckte fram sina händer och skrattade lite.

Jag fattade dem snabbt och var sedan på fötterna igen.

- Ska vi gå hem nu kanske? frågade han och jag nickade.

Vi gick hand i hand hem till Oscar, jag skulle sova över där.

Jag stirrade på huset, det var verkligen skit stort.

- Wow..sa jag och Oscar la armen om mig.

Vi gick in och la oss på sängen direkt, varken jag eller Oscar borstade tänderna.

Min sista tanke var: I morgon kommer nog mina tänder vara gula :/

När jag vaknade nästa morgon såg jag mig omkring i rummet, kunde inte minnas något om vad som hade hänt i går.

HUvudvärk hade jag också, vad hade egentligen hänt igår?

Jag sneglae runt i rummet igen.

Oscar låg tätt bredvid mig, jag skakade lite på honom och han vaknade direkt.

- Hello beautiful! sa han och försökte kyssa mig.

- Oscar, vad hände igår? sa jag och drog mig undan för kyssen.

Han såg lite snopen ut men började förklara allt han kom ihåg.

- SÅ JAG HAR DRUCKIT?! utbrast jag högt.

- Ja...du sa ju ja till det, och då var du ju inte ens full...svarade han lugnt.

Jag lät orden sjunka in i mitt medvetande.

Jag = dricka = full direkt = Sova över hos Oscar = vad-som-helst-kunde-ha-hänt.

Jag tittade snabbt ner på min mage.

Hade vi verkligen haft det?.

Neeee!! det kunde vi inte ha haft, jag menar, neej...eller?

Jag tittade på Oscar och frågade honom rakt ut.

Oscar såg lite skamsen ut och jag slog mig för pannan.

- Förlåt, men jag måste gå...vi ses.., sa jag och kysste honom snabbt.

När jag kom hem var inte pappa hemma, jag undrade vart han var, han brukar alltid vara hemma såhär dags.

Jag behövde verkligen mamma just nu.

Jag tänkte ett tag och tog sedan några blommor, gick ut genom dörren för att börja cykla mot kyrkogården.

När jag kom dit var det absolut ingen där. Jag log nöjt och hittade snabbt mammas grav.

Elisabeth Parker

1965-2000

We will always love you.

Jag log mot gravstenen.

- Hej mamma, jag vet att jag inte har varit här på ett tag och...ja...jag har ett problem som kommer vara väldigt svårt att berätta för pappa...

Jag tog en paus.

- Jag har skaffat pojkvän...och vi var på fest igår, sen skulle jag sova över hos honom...

Jag tog ett djupt andetag.

- Jag tror...jag tror att jag kommer bli gravid mamma...sa jag och kände hur jag började gråta.

Hulkande fortsatte jag att berätta om alla saker jag verkligen inte ville skulle hända.

- Men arma barn! sa en röst bakom mig.

Jag hoppade till av förskräckelse och stirrade på tanten som stod bakom mig.

Hon gick fram till mig och satte sig bredvid mig.

- Inte ska du vara ledsen för något du inte ens vet om det ska hända? sa tanten och log vänligt mot mig.

Jag nickade förstående.

- Men, det var första gången...och jag kommer inte ens ihåg det? sa jag och tårarna envisades med att fortsätta rinna ner för mina kinder.

Hon torkade bort några tårar med sina händer.

- Inte ska du gråta för det inte! Om du verkligen vill kolla om du är gravid eller inte, kan du nog göra det om ungefär två veckor! sa tanten och jag log mot henne.

- Tack så jättemycket...eh...

- Kalla mig Berit! sa hon och jag log.

- Tack så jättemycket Berit!

Jag reste mig upp, och började gå mot min cykel.

Jag visste att jag nu skulle behöva berätta det här för pappa. Och han skulle inte bli glad.

Sen slog en tanke mig.

Jag vet ju inte om jag är gravid? Tänk om det är falsk alarm...

Jag log för mig själv.

Ja...ja, det måste vara ett falskt alarm.

Mitt leende stelnade plötsligt.

Eller?

Ja...Rubriken säger väll allt?! ^^

Men har en match idag, sen ska jag va med en kompis (:

Jag vet, jag bara hatar när människor som har bloggar gör ett sånt här inlägg.

Men men, puss!

Jag cyklade hem till mig och började göra mig iordning.

Min outfit bestod av en kort klänning och ett par party tights.

Jag sminkade mina ögon lite sotigt och sedan var jag redo.

Klockan var kvart i tio. 

" Party here I come! ;)"  

--------------------------------------------

Jag cyklade inte den här gången. Det skulle bara vara så jobbigt att cykla hem liksom.

Så jag bestämde mig för att jag skulle ta bussen om inte någon snygging ville skjutsa hem mig.

Jag hade precis kommit fram till parken när jag såg en bil rulla in på den lilla parkeringen som fanns.

Oscar klev ur bilen och spanade in mig.

- Well hello there hot thing! sa han sedan och jag skrattade lite.

- Hello hottie! sa jag och blinkade med ena ögat.

Oscar ^^

Vi körde ner till en strand där festen tydligen var.

- Försök att inte bli för full va? ;) skrattade Oscar när han öppnade dörren och steg ur bilen.

Jag skrattade till.

Oscar tog bara min han och tillsammans gick vi sedan bort mot de dansande männsikorna på stranden.

Jag sa såklart inte att jag aldrig hade druckit alkohol förut.

När vi väl hade kommit fram till alla männsikor trycktes vi in till mitten och vi började dansa tätt intill varandra.

Oscar log alltid mot mig.

Jag log alltid mot honom.

En ny låt började och jag skrek att jag skulle hämta dricka.

Oscar nickade, tog tag i min hand och drog mig sedan bort mot dryck bordet.

Till min förvåning fanns det inte en ända cola, men gott om sprit.

Jag stirrade lite tveksamt på alkoholen och sen tittade jag på Oscar som långsamt fattade.

- Du..du har aldrig smakat va? sa han sedan och log mjukt mot mig.

Jag skakade generat på huvudet.

Oscar skrattade lite och hällde sedan upp jättelite i en mugg.

- Smaka? sa han sedan och tittade undrande på mig.

Jag nickade stelt och satte muggen mot läpparna.

Vätskan rann in i munnen på mig, det smakade starkt men jag tvingade mig själv att svälja.

Efter det hände inte så mycket mer.

- Nå? frågade Oscar och la armen om mig.

Jag stirrade frågande på honom.

- Mer eller inte? ;) sa han och jag skrattade lite.

- Jag kan väll ta lite till då! sa jag och han fyllde på.

Sen tog han en egen mugg och fyllde den.

Vi gick och satte oss på en av de många bänkarna som fanns på stranden.

- Har du kul? frågade Oscar mig och jag nickade glatt medans jag svalde en klunk av spriten.

- Vad bra! sa han sedan och kramade mina axlar lite lätt med armen.

Efter ett tag gick vi ut på "dansgolvet" och började dansa igen.

Efter ungefär tio sånger kom en långsam låt.

Oscar räckte fram sin hand och jag fattade den.

Han snurrade in mig i hans armar och började sedan dansa tätt, tätt intill mig.

Jag kunde inte beskriva känslan, jag menar, vi hade bara träffats i, vad var det? två, tre dagar? Ändå kände jag mig...lycklig.

Efter låten kom en långsam direkt efter, så vi fortsatte att dansa tätt intill varandra.

Jag kände hur Oscars hände långsamt gled ner för min rygg.

Jag fick lite panik och vände snabbt huvudet uppåt mot Oscars, han missuppfattade hela situationen och kysste mig passionerat.

Först ville jag bara slita mig loss, men när jag kände hur rätt det var, kysste jag honom tillbaka.

Ingenting existerad mer.

Bara han och jag, mitt på "dansgolvet".

Oscar avbröt kyssen och tittade sedan på mig med ett leende på läpparna.

Jag tittade blygt ner och kände sedan hur ena hans arm försvann från min rygg.

Först blev jag förvirrad men sedan kände jag den under min haka.

Han lyfte långsamt upp mitt huvud med pekfingret.

- Tiffany, jag vet att detta går väldigt snabbt fram, men skulle du vilja bli tillsammans med mig? sa han långsamt och faktiskt lite nervöst.

Jag log mjukt och kramade honom.

- Ja...viskade jag i hans öra.

Jag kunde nästan känna hans leende.

-------------------------------------------

awww!! :D

Jag vet att de går fort fram...-.-

Oscar återvände till bänken och log ett vänligt leende mot mig.

Jag log stelt tillbaka.

- Förlåt...sa han och tog min hand.

- Det gör inget, men asså...vad var det med er två? svarade jag och log lite tveksamt mot honom.

Oscar suckade och började berätta.

--------------------------------------------

- Vi var bästa kompisar från förskoleklass till åttan, men i nian gjorde vi "slut", om du fattar vad jag menar?

Jag nickade och han fortsatte att berätta.

- Vi tälde inte varandra och det gör vi inte fortfarande. Det är sorgligt, men så är det, sa han bittert.

- Men vad gjorde att ni slutade umgås med varandra? frågade jag oförstående.

Oscar suckade tungt.

- Jag kom på honom med att kyssa min flickvän, så jag dumpade båda två.

Jag kramade honom och gav han en liten puss på kinden när jag drog mig tillbaka.

Oscar log mot mig och reste sig sedan upp.

- Nej, nu tycker jag att vi gör något spontant. Bio? sa han och sträckte fram sin hand.

Jag skrattade och nickade sedan.

- Jag bjuder! sa han sedan och jag fattade hans hand.

Sen tog vi cyklarna ner till stan.

- Vad vill du se då? frågade han när vi hade kommit fram till BIOn.

- Jag har ingen aning...vad vill du se? svarade jag och skrattade till.

Oscar baralog lite löjligt och valde en romantisk komedi.

Jag skrattade lite åt valet men följde med in i biosalongen.

Oscar och jag satte oss ganska långt bak.

Han log mot mig när filmen startade.

Jag tittade på filmen och märkte inte att Oscar hade lafgt armen runt mig innan jag böjde mig för att hämta min dricka.

Jag ryckte till lite men satte mig sedan snabbt upp igen.

Oscar la åter igen armen runt mina axlar, den här gången kände jag det.

Jag log lite generat mot honom.

Det här gick verkligen för fort fram...

Efter filmen cyklade vi tillbaka till parken. 

Det hade blivigt lite mörkare men det var fortfarande ljust ute.

- Klockan är nio...Vi hinner fortfarande gå till festen...? sa Oscar och log mjukt mot mig.

Vi satt på våran bänk och Oscar satt där bredvid mig alldeles avslappnad.

Jag nickade.

- Men jag måste nog göra mig iordning först...Hämta mig vid tio här? sa jag och Oscar nickade.

Jag cyklade hem till mig och började göra mig iordning.

Min outfit bestod av en kort klänning och ett par party tights.

Jag sminkade mina ögon lite sotigt och sedan var jag redo.

Klockan var kvart i tio. 

" Party here I come! ;)"  

- Kan jag få ditt nummer? sa han flörtigt och tog fram sin mobil.

Jag log och sa det till honom.

- I´ll text you hottie! ;) sa han och gick därifrån.

Tanken slog mig snabbt.

Jag hade precis gett ut mitt nummer till en total främling.

--------------------------------------------

Nästa dag gick jag ännu en gång till parken. Den här gången för att träffa Oscar.

Han hade messat mig igår och fårgat om vi skulle träffas.

Jag hade såklart svarat ja, det är ju trots allt sommarlov, och på sommarlov ska man ha kul och inte sitta och deppa för att ens xbästis är helt kokko?¨

Nej precis :D

Jag hade satt på mig ett par tighta jeans och en pluffs tröja, vit.

Med ett glatt humör cyklade jag till parken, pappa hade varit väldigt snäll och bytt däck eftersom det var ett hål i det (a).

På fem minuter var jag framme.

Jag blev glad när jag såg att han satt där.

Oscar...ah, jag vet ju inte vad han heter i efternamn ^^ (a)

Jag smög mig fram bakifrån honom. Han satt med sin mobil och smsade med nån kille som hette Sebbe.

Det ända jag såg var:

Oscar: asså hon e typ fett snygg, du borde träffa henne, fast hon e mitt ragg ;)

Sebbe: Åhh...en pudding alltså! fett najzz! Tare lurre, jag har redan ett ragg på gång :DDD

Oscar: HAHAH (yy) Hon ska komma här som helst ;)

Jag log lite för mig själv och satte sedan mina händer framför hans ögon.

Oscar ryckte till och sedan kunde jag nästan känna att han log.

- Tiffany? sa han mjukt.

Jag fnissade till och gick sedan för att sätta mig bredvid honom.

- Hej! sa jag och skrattade till.

- tjabba ;) sa han och blinkade med ena ögat mot mig.

Jag fnissade till.

- Så jag är ditt ragg? ;) sa jag och peta honom i sidan med min armbåge.

Oscar rodnade lite och la snabbt ner sin mobil som hade plingat till.

- Klart du är mitt ragg ;) sa han sedan och la armen runt mina axlar.

Jag log mot honom och han satte sig lite närmare.

Jag kände att detta kanske var att gå lite för snabbt fram, men jag slog bort tanken och tänkte att det var en bra kille, en kille som man kunde bli bästa kompis med, en kille som tyckte du va snygg!

Oscar började fråga lite om tidigar pojkvänner och sånt skit, jag svarade med ett enkelt svar, ingen.

Sanning.

Eller, ja om man inte räknar på dagis då! ^^

Sen frågade jag om Oscar har haft några flickvänner.

- Jaa...har väll haft några (: sa han och log nervöst mot mig.

Jag tittade lite snabbt mot vänster och fick se Mollie med Spencer.

Jag gapade lite snabbt och sen återgick jag till Oscar.

Jag kände Spencer´s och Mollie´s blickar bränna i nacken.

Bara för att satte jag mig lite närmare Oscar.

Och inte gjorde det honom något.

- Vill du hänga med på fest i kväll? undrade han och tittade med bedjande ögon på mig.

- Visst! sa jag och log mot honom.

- Ska jag hämta dig här klockan åtta? frågade han och jag nickade glatt.

Helt plötsligt stod Spencer framför oss och stirrade surt på mig.

- Vad gör du här med honom? frågade han surt.

Oscar vände blixt snabbt på huvudet och stirrade på Spencer.

" Oh-oh...något otalt mellan de här grabbarna! " tänkte jag snabbt men satt kvar.

- Jag hänger väll med vem jag vill och var jag vill? sa jag och höjde på ena ögonbrynet.

- Jag trodde inte du hängde med töntar, sa Spenc med ett elakt flin.

Oscar ställde sig snabbt upp och nu stod de båda killarna tätt intill varandra.

Jag hörde inte vad Oscar väste till Spencer men det fick honom iallfall att gå därifrån och ilsket slänga blickar bakom sig.

Oscar återvände till bänken och log ett vänligt leende mot mig.

Jag log stelt tillbaka.

- Förlåt...sa han och tog min hand.

- Det gör inget, men asså...vad var det med er två? svarade jag och log lite tveksamt mot honom.

Oscar suckade och började berätta.

Jag himlade med ögonen när hon vände sig om. Ibland var hon bara för mycket.

- Kom Aiden, vi drar hem till mig istället! sa hon sedan och killen som tydligen hette Aiden log och sa sedan hejdå till mig.

Jag höjde ena ögonbrynet och smällde sedan igen dörren efter dem.

Vad var det med mig idag?

--------------------------------------------

Nu hade det gått ungefär en vecka sen jag senast pratade med Mollie.

Jag var fortfarande sur på henne, och hon borde ju egentligen säga förlåt för att hon inte kickade ut killen, och jag lovar, HAN LJÖG!

Men Mollie hade börjat hänga med honom, de var tydligen tillsammans nu.

Hur vet jag?

Facebook.

Jag hade ingenting att göra, och jag tänkte inte ringa Mollie.

Jag vet att jag betedde mig störtlöjlig. Men...jag vet inte...

Jag kanske har växt ifrån Mollie, för jag längtar inte ens efter henne.

För ett år sedan kanske hon var sjuk i två dagar, jag blev skitglad när hon kom tillbaka till skolan, men så var det inte nu.

Det var i början av sommarlovet, ja och min bästakompis bråkade av världens löjligaste sak.

Jag ville inte ens bli kompis med henne igen.

Jag skrattade lite för mig själv.

Sen bestämde jag mig för att gå till tonårsplatsen.

Den kallades ju bara det förstås, egentligen var det bara en park där alla ungdomar hängde.

Jag satte på mig ett par jeans och en tight t-shirt, hoppades på det bästa och gick ut genom dörren med ett glatt humör.

Jag gick dit, hade tänkt ta cykeln med den hade punka så jag sket i det.

När jag såg parken spred sig leendet på mina läppar, här var den perfekta platsen att hitta någon ny att hänga med!

Jag satte mig på en bänk med min mobil i handen.

Jag tittade på lite bilder, visste inte riktigt vad jag skulle göra.

Jag var precis på att radera en bild på mig där jag log vädligt stort.

- NEJ! utbrast någon bakom mig.

Jag ryckte till och stirrade på personen bakom mig.

- Åh...hej! sa han lite generat.

- Hej! sa jag glatt.

Äntligen någon som hade kommit fram för att prata med mig! 

Eller smygkolla på mina bilder?!

Jag skrattade till.

- Jag heter Tiffant, vad heter du? log jag och sträckte fram min hand.

-  Oscar, sa han och log tillbaka. 

Han satte sig sedan bredvid mig och vi snackade ett tag.

- Kan jag få ditt nummer? sa han flörtigt och tog fram sin mobil.

Jag log och sa det till honom.

- I´ll text you hottie! ;) sa han och gick därifrån.

Tanken slog mig snabbt.

Jag hade precis gett ut mitt nummer till en total främling.

-------------------------------------------

LEDSEN FÖR INGEN UPPDATERING IGÅR!

kommer gottgöra er sweeties<3 

Vi gick upp på övervånigen och satte på musik.

Helt plötsligt hörde vi ett kras.

Mollie stängde snabbt av musiken.

- Hörde du det där? frågade hon oroligt.

Jag nickade långsamt.

Någon var inne i huset...

--------------------------------------------

Jag smög ut från rummet med ett baseball trä i handen. Jag gick långsamt ner för trappan. Som tur var knarrade den inte alls.

När jag stod på näst sista trappsteget såg jag en skugga bakom badrumsdörren.

Jag tittade snabbt in i spegeln och såg vem det var. Jag kunde inte tro mina ögon.

Molli´s perspektiv

Jag hörde knappt något av vad som hände där nere, varken slag, eller skrik.

Ingenting.

Det var helt tyst. Jag ville verkligen följa efter henne, men vad händer om hon råkar illa ut ifall jag går efter? eller ännu värre, vad händer med henne om jag inte går efter?

Jag tog ett djupt andetag och gick ut genom dörren.

Jag hörde henne röra sig långsamt där nere, och sen vart det helt tyst.

Tiffany skrek till och jag störtade ner för trappan.

Tiffany´s pespektiv

- HUR KOM DU IN HIT?! skrek jag.

- Jag...jag, dörren var upplåst! försvarade han sig.

- MEN VAD GÖR DU HÄR? skrek jag ännu en gång.

- Jag blev jagad, jag är mobbad i skolan och jag skulle gå hem men sen blev jag jagad av mobbarna och då sprang jag bara in på din tomt, men de följde efter så då ryckte jag i handtaget och det var öppet...sa killen.

Jag stirrade på honom, jag såg att han talade sanning, men det kändes verkligen som om han ljög.

Killen såg hur jag misstrodde honom och tårarna började rulla ner för de runda kinderna.

Jag hade inte märkt att Mollie stod bakom mig, men nu steg hon fram till killen och kramade honom.

- Det gör inget! viskade hon i hans öra medans hon strök honom över ryggen.

Jag blev plötsligt väldigt arg på henne, vad menar hon med att det inte gör något? Det är ju mitt hem? Jag om någon bestämer väll ändå om det gör något?

Men Mollie bara stod där med killen och kramade honom.

Plötsligt öppnade killen sina ögon och log ledsamt mot mig.

Jag gav honom min bitchigaste blick och gick in i köket.

Jag hörde hur de pratade där ute i hallen.

- Varför är hon så sur? frågade killen.

" Vad tror du din tönt? " tänkte jag.

- Äsch! bry ´dig inte om henne, hon blev nog bara rädd tror jag! svarade Mollie.

" psh! rädd? jag?! nu skojar hon!! "

Jag tittade snabbt igenom kylskåpet efter något gott att äta men hittade inget.

- Mollie, det är nog bäst att ni går nu, jag mår inte så bra...ljög jag och fejk smilade åt henne.

Jag förstod inte själv varför jag var så arg, men jag bara var det.

- Okej...sa hon och log lika stelt tillbaka.

Jag himlade med ögonen när hon vände sig om. Ibland var hon bara för mycket.

- Kom Aiden, vi drar hem till mig istället! sa hon sedan och killen som tydligen hette Aiden log och sa sedan hejdå till mig.

Jag höjde ena ögonbrynet och smällde sedan igen dörren efter dem.

Vad var det med mig idag?

-------------------------------------------

- Vad ville du prata om? frågade han och log försiktigt mot mig.

- Okej, det här är verkligen inte lätt för mig eftersom du är min bästa kompis pojkvän och du känner troligen inte såhär heller men...

Spencer tittade frågande på mig.

Hela tiden jag hade pratat hade jag bara tittat ner i golvet.

Men nu tittade jag honom rakt i ögonen.

- Jag älskar dig.

--------------------------------------------

Spencer tittade först chockat på mig, men sen log han mjukt.

- Jag älskar dig också...sa han och rodnade lite.

Jag drog in ett djupt andetag.

- Hur ska vi göra med Mollie då? sa jag sorgset.

- Jag antar att jag måste dumpa henne...sa Spenc fråvarande.

Som om han inte ens brydde sig om henne.

Jag tittade forskandes på honom.

- Vill du veta en sak? frågade han mig och jag nickade.

Han log lite retsamt mot mig.

- Jag blev bara tillsammans med Mollie för att jag ville komma närmare dig!

Jag stirrade chockat på honom.

Var han verkligen seriös?

Hur kunde han, jag menar, man kan ju inte bara bli tillsammans med någon för att man vill bli tillsammans med dens bästa vän?

Eller kan man?

- Du gjorde vad? sa jag och gapade.

- Jag...jag älskar dig? försökte han.

Spencer visste att han hade rört om i grytan nu.

- Jag är ledsen Spencer, men du verkar lite för..."player" aktig för min del.

- Men du sa att du älskade mig? sa Spencer förvirrat.

- Jag trodde jag gjorde det, men jag kan inte vara tillsammans med någon som sårar min bästa vän så djupt.

Spencer bara satt där och gapade.

- Om du inte gör slut med henne inom 24 timmar, kommer jag berätta allt det här för henne...Fortsatte jag att säga

Spencer reste sig upp, satte näsan i vädret och marcherade ut från mitt hus.

Exakt när dörren stängdes slog jag in Mollie´s nummer och bad henne komma hit.

Medans jag väntade på att Mollie skulle komma gjorde jag mig själv en macka.

Precis när den var uppäten ringde det på dörren.

- Hej! du lät fett orolig, vad har hänt.

Jag svarade inte utan stängde bara dörren efter henne.

Mollie följde mig till köksbordet och satte sig framför mig.

- Vad är det? frågade hon med orolig röst.

Jag tog ett djupt andetag.

Hon skulle hata mig för det här...

Jag tittade på henne med plågad blick.

Mollie såg nu ännu oroligre ut. Jag visste att om jag inte berättade nu skulle hon kanske tro att jag hade cancer eller nått.

- Jag...kommer du ihåg den där utflykten till stranden som du,jag och Spenc gjorde? frågade jag.

- Jaa...jag var tvungen att gå lite tidigare eftersom min mamma och pappa skulle åka i väg på nån middag typ...svarade Mollie förvirrat.

- Du lämnade mig och Spencer ensama, vilket jag verkligen ångrar att du gjorde...sa jag ångerfullt.

Nu såg Mollie verkligen förvirrad ut.

- Vi...kysstes, sa jag och blundade.

Mollie sa inget.

Jag fortsatte att blunda tills jag kände Mollie´s hand på min.

Jag öppnade mina ögonlock och såg att hon log.

- Det gör inget, jag önskar bara att du hade berättat det lite tidigare...

Jag log glatt mot henne.

Hon var inte arg alls, Mollie, bästavän<3

- Men...nu ska jag göra slut med idioten! sa Mollie och log skadeglatt mot mig.

- NEJ! vänta...jag lovade att jag inte skulle berätta innan de närmaste 24 timmarna, så om han kommer till dig och typ säger att ni ska träffas kommer han vilja göra slut, så du gör bara slut med honom nu och sen typ om han säger : BERÄTTADE HON?

säger du : VAD BERÄTTADE HON?

och typ så :D sa jag och Mollie började gapskratta.

- Vi kör på det då! sa hon och jag fnissade lite.

Mollie ringde och vi genomgick våran plan.

Spencer hade inte ens blivigt ledsen, han hade bara sagt ok och klickat henne.

Jag störde mig på honom.

- Tänk att jag trodde att jag faktiskt gillade honom...mumlade jag för mig själv.

Som tur var höre Mollie mig inte.

Vi gick upp på övervånigen och satte på musik.

Helt plötsligt hörde vi ett kras.

Mollie stängde snabbt av musiken.

- Hörde du det där? frågade hon oroligt.

Jag nickade långsamt.

Någon var inne i huset...

-------------------------------------------

Vem var inne i huset? :o