Eric stirrade på mig.

- Så..vad var det som hade hänt? frågade han chockat.

Jag vek undan huvudet, mumlade det och tittade sedan på honom med fler tårar i ögonen.

Han tittade menade på mig. Jag tog ännu ett djupt andetag och sedan sa jag det.

- Han våldtog mig, sa jag klart och tydligt.

------------------------------------------------

Eric tittade förvånat på mig.

- Men...du sa ju att du var oskuld? 

Jag nickade stumt.

- Jag ser det inte som att bli avmed den om jag inte var med på det.., förklarade jag.

Eric stirrade på mig.

- Nu fattar jag varför du inte ville.., mumlade han och kramade om mig hårt.

Jag snyftade och satte mig i hans famn. Mina tårar blötte ner hans bara hud.

-Men asså det är klart jag vill, men jag är inte redo nu, Okej? förklarade jag.
Jag tittade upp mot honom och han tittade rakt in i mina ögon.

-Okej, svarade han och log.

Vi satt tysta ett tag och bara njöt av att sitta så nära varandra, mina tårar fortsatte rinna. Kanske för att jag var så trött...

-Bebi då, sa han och pussade mig i pannan. Sen drog han sin hand längst min rygg gång på gång och torkade bort mina tårar. 

Han drog täcket över oss och mina ögonlock blev tyngre och tyngre.  Tillslut måste jag ha somnat för när jag vaknade var det ganska ljust i rummet och solen lös genom persiennerna. 
Jag tittade upp mot min älskling och såg att han fortfarande sov. Hans armar var fortfarande runt mig och jag låg så skönt i hans famn att jag inte ville resa mig upp.

Jag låg stilla i hans famn ett tag och tillslut började han röra på sig. Han blinkade gång på gång för att få bild och tittade på mig sen. Han log stort och kramade mig lite hårdare. 

Jag satte mig gränsle över honom för att lättare kunna krama honom också. Eric som halvt satt upp välte oss så båda låg på sidan. Jag fnissade lite sen kysste jag honom. Våra tungor lekte med varandra och han besvarade kyssen bra. Våra läppar masserade varandra långsamt och kyssen blev flera minuter lång. 

När våra läppar lämnade varandra rullade han runt oss så han låg över mig. Han pussade mig över hela ansiktet samtidigt som jag fnissade.

Jag var så glad att jag nästan började grina igen, det var helt sjukt. Brad hade aldrig fått mig att känna såhär, och jag älskade känslan. Känslan av att vara nykär. Känslan av att veta att Brad inte hade en plats i mitt hjärta längre. Han kommer inte åt min bubbla längre. Min bubbla. 

När jag gick mot klassrummet stoppade någon upp mig, jag trodde det var Eric så jag log stort när jag vände mig om. Istället stod Brad där.

-Älskling, varför har du berättat om oss för Tiffany? frågade han med ett irriterat tonfall.
Han blängde lite på mig medans han sa det och min hjärna började långsamt förstå vad det var han menade. Jag stod bara och tittade på honom med öppen mun. 

-V-Vad menar du? stammade jag och svalde.

- Tiffany har sagt att du berättade om vad som hände mellan oss innan du flyttade. Är det sant?

Jag flackade med blicken och öppnade sedan munnen.

-----------------------------------------------------

Skrivet av både Mimmi och Maria, hoppas ni gilarT!

Eric's andra hand släppte min och vandrade ner till mina lår, han försökte sära på mina ben. Jag visste var det här skulle leda. Snabbt vände jag mig om för att säga åt honom att inte fortsätta, att jag inte var redo för det här ännu.

Han missuppfattade hela situationen, min kropp pressades mot honom ännu mer, jag kunde känna hur det rörde sig där nere. Eric's läppar fann mina, för en gångs skull ville jag inte möta hans läppar. Allt var så obehagligt. Flashacken från när Brad hade gjort ungefär samma sak spelades upp i mitt huvud. Tårar rann ner för mina kinder. Jag klarade inte av det här.

Varför skulle det här hända?

Why you?

-----------------------------------------------------------

Han la sig över mig och samtidigt som han kysste mig vandrade hans händer ner mot mina lår igen. Han drog ner mina trosor och smekte mig på insidan av låren. Nu var det bara obehagligt, jag ville inte. Inte nu!
Han skulle precis börja massera mitt privata ställe, men jag ville stoppa honom.

-E-Eric...,mumlade jag.

-Vad?
Trots mörkret såg jag hans konstiga blick. 

Jag öppnade munnen men kom inte på något att säga så han fortsatte att smeka mig och vandrade ännu längre uppåt. Jag kände hans fingrar vid mitt ställe. Han hann inte stoppa in fingrarna längre än bara någon centimeter förrän det gick över gränsen.

-SLUUUUUTA!!
utan att tänka mig för skrek jag högt.

Han skakade till och kastade sig ner från mig.

-Vad fan gör du??! han skrek tillbaka och jag kände mig dum.

Jag drog upp mina trosor och tittade mot honom.

-Jag-jag vill inte..., mumlade jag.

Det blev tyst en stund.

-Inte nu..,la jag till sen.

Jag kände hans blick bränna på mig, jag tror att han blev arg. Men han mådtse respektera mig. Det blev tyst en stund igen och jag hann fundera på vad som hände.

-Älskling..,började jag försiktigt och smekte honom lite på kinden.

-Nej, rör mig inte! utbrast han.

Han puttade snabbt bort min hand och tog en hand på min axel och en på höften och puttade bort mig en bit, så jag nästan låg längst ute på kanten. Själv låg han så nära väggen som möjligt.

Jag tittade helt paff på honom men han tittade inte på mig, utan vände på sig och låg med ryggen mot mig. 

-Eric... jag kan förklara... viskade jag oroligt.

Han låg kvar likadant och tydligen låtsades som jag inte hade sagt något. En lång tystnad uppstod och tillslut la jag mig mot hon och kramade honom bakifrån. Jag la mitt huvud över hans.

-Snälla, låt mig förklara. Jag älskar dig, sa jag tyst.

-visst... mumlade han lite surt.

Fan, ska jag säga allt som har hänt till honom också nu? Kan jag lita på honom till 100%? 

- Men om jag ska kunna förklara måste jag lita på att du inte berättar för någon, ingen alls.

Nu vände han på sig, kramade om mig och viskade i mitt öra : "Du kan säga vad som helst till mig."

Jag tog ett djupt andetag och berättade historien. Precis som förra gången bröt jag ihop vid strand biten. Men jag kände att jag behövde berätta. Jag lugnade ner mig lite och började berätta. 

.

Vattnet åkte upp på stranden, för att sedan åka ner. Ju mer jag tittade på det destu firdfullare blev det. Jag ville sitta kvar där i all evighet.

Den varma och mjuka sanden blev kall. Min hand fortsatte att dra upp sanden och låta den sipra igenom mina fingrar.

Snabbt ställde jag mig upp. Jag hade hört han tidigare, men inte reagerat.

Han ropade mitt namn flera gånger. Jag vände mig om.

Hans blick genomborrade min.

Jag blundade för två sekunde innan jag tittade igen. Han var påväg mot mig i full fart. Jag kände skriket bildas i min strupe.

Jag tänkte inte, gjorde inget. Jag bara lät han slå mig. Slag efter slag. Min känsel var borta. På riktigt, jag kände inget. Mina ögon fladdrade till och sedan föll jag till marken. 

- Steph, för fan, du är så jävla körd! Hur fan kan du slå till mig sådär?! Din jävla idiot! 

Han satt gränsle över mig och slog till mig i ansiktet med handflatan gång på gång.

Tårar bildades i mina ögon när smärtan nådde mig. Mitt huvud bultade, mina ben var mörbultade och armarna ville så gärna slå honom.

Mitt hjärta bultade så hårt att det kändes som om det skulle hoppa ur bröstkorgen. Utan förvarning svimmade jag.

.

- När jag vaknade så låg jag fortfarande på stranden, jag hade fått riktigt otäcka blåmärken och mitt huvud bultade förtfarande. Jag vågade inte gå hem, så jag satt kvar där på stranden i en hel dag. Han kom inte tillbaka, och glad var jag över det. Jag visste vad som hade hänt när jag svimmade. Jag visste vad han hade gjort. 

Eric stirrade på mig.

- Så..vad var det som hade hänt? frågade han chockat.

Jag vek undan huvudet, mumlade det och tittade sedan på honom med fler tårar i ögonen.

Han tittade menade på mig. Jag tog ännu ett djupt andetag och sedan sa jag det.

- Han våldtog mig, sa jag klart och tydligt.

----------------------------------------------------------

ishsh :p

kommentera!! :D