- Nå, ska ni säga något eller? utbrast han.

Jag smålog lite.

- Det här är verkligen inte lätt att säga...men jag kommer bara säga det rakt ut.

Pappa nickade och såg plötsligt allvarlig ut.

Jag hade tittat ner i marken hela den här tiden, men nu lyfte jag min blick och mötte hans ögon.

- Jag är gravid.

--------------------------------------------

Först såg pappa bara helt förvirrad ut och tittade på mig en lång stund och sedan på Oscar. Efter det kollade han lite på min mage. Jag höll andan, sedan rann en tår långsamt ner från min kind, jag vet inte varför.
-P-Pappa.. började jag och min röst lät väldigt pipig och rädd
Oscar tittade försiktigt på mig och såg väldigt orolig ut.
-Ä-Är du säker...? sa pappa och jag kände verkligen inte igen hans röst.
Jag bet mig i läppen.
-J-Ja, vi var och t-tittade nyss.
-Men nä... när.. började pappa och jag förstod exakt vad han menade.
-Det var på f-festen. Vi var fulla pappa, det det var inte meningen, jag kommer inte ihåg någonting.
-H-Har du varit full... frågade pappa och tittade ner i marken.
-JAG FATTAR INTE ATT DU KUNDE?!!! utbrast han sen och både jag och Oscar hoppade till.
Sen reste han sig upp, gick med hastiga steg förbi oss och slängde igen ytterdörren med en smäll. Efter det blev det helt tyst. Jag visste inte vad jag skulle göra, jag vände försiktigt huvudet mot Oscar, han såg väldigt ledsen ut och man såg att han inte visste vad han skulle göra. Sen bara sjunkte jag ner på golvet med huvudet mot knäna och satt bara där. Oscar var snabb att sätta sig brevid mig tätt intill med armarna runt mig. och då började tårarna forsa ut genom ögonen på mig och det kändes som att hela jag bara skulle gå sönder.

Vi satt tysta en stund tills Oscar bröt tystnaden.

- Han kommer över det, jag lovar! sa han och kramade mig extra hårt.

                                       Tre dagar senare

Jag ligger i min säng och tittar upp i taket Oscar ligger brevid mig. Igår fick jag ett sms av pappa det stod:"Är i Tyskland och jobbar" Det gjorde mig lite ledsen att han inte skrev mer men det var första gången han skrev vart han är. Han borde finnas där för mig nu när mamma är död men det känns bara som att han vill bli av med mig, att jag behöver honom förstår han inte.

Jag fattade att han tog det hårt, att jag var gravid och allt, men han måste förstå att jag faktiskt behöver en förälder i spelet, speciellt nu.

Jag kände Oscars blick bränna.

- Du vet att jag alltid kommer finnas här för dig va?

Jag sneglade ner på honom och log lite.

Oscar kom upp i min säng och kramade mig.

- Now and forever...<3 viskade han i mitt öra innan hans mjuka, perfekta läppar nuddade mina.

-------------------------------------------

Lite sur eftersom jag skrev den här delen igår och sen bara försvann den?! :o

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

3 månader senare

Jag stirrade på min mage i spegeln.

- Det kan inte vara möjligt...mumlade jag och kände hur en tår rann långsamt ner för min kind.

--------------------------------------------

Jag studerade min mage mycket noga.

Hur kunde jag vara så...så fet utan att ha ätit speciellt mycket?

Och det här var verkligen inte fettma.

Magen var...rund.

Jag kände hur hjärtat började banka hårt.

"Det kan bara inte vara möjligt..." tänkte jag när jag slog nummret till Oscar.

*samtal*

Oscar: heyy bbaby!!

Tiffany: jag tror jag är gravid.

O: men testerna sa ju att du inte var det?

T: Jag vet! Hur kan de ha så fel?

O: jag kommer om 5.

*samtal slut*

De fem minuterna kändes oändliga.

Jag fattar bara inte, de sa ju att jag inte var gravid och sen helt plötsligt blir jag det.

Eller jag kanske bara är fet?

Nej...jag har ju inte ätit så mycket snabbmat, faktiskt typ inget på två månader.

Jag drog upp tröjan ännu en gång och studerade min mage.

Snart skulle pappa vara hemma också, han var bara och handlade.

Det ringde på dörren, jag öppnade snabbt och Oscar kramade mig så fort jag öppnade.

- Få se? frågade han nervöst.

Jag drog upp tröjan och han slog sig för munnen.

Det syndes alltså väldigt tydligt.

Hur dum får jag va? Jag måste ju ha märkt något? Men nej..

- Ska vi åka in och be någon dubbelchecka iallfall? frågade oscar efter ett tag.

Jag nickade och tog min jacka.

Han körde snabbt till sjukhuset och vi kom snabbt in i ett rum.

Där satt vi och väntade i typ en halvtimme innan en sjuksköterska kom in.

- Hej! Jag heter Marie och jag är din barnmorska, du trodde alltså att du var gravid? sa kvinnan och log vänligt mot mig.

- Ja, sa jag argt, men jag fattar inte hur alla doktorer kan ha så fel eftersom jag checkade om jag var gravid för tre månader sedan och de sa att jag var 100% negativ?

Marie log vänligt igen.

- Ibland kan också doktorer ha fel! sa hon.

Jag blängde surt på henne.

- Men nu ska vi ta oss en titt! sa hon och tog fram någon gelé aktig kräm som hon smorde in min mage med, skitkallt!

Jag gick hand i hand med Oscar till parkeringen.

Jag sneglade på honom. Han log.

- Det kommer inte bli lätt, men jag kommer vara vid din sida hela tiden! sa han och jag stannade.

- Lovar du? sa jag och stirrade på honom med stora ögon.

Oscar kysste mig.

- Jag lovar!

Vi fortsatte att gå mot bilen och när vi väl satt i den började Oscar köra hem till mig.

- Nu kommer bara det svåra...suckade jag.

- Vadå? sa Oscar dumt.

- Berätta för pappa...mumlade jag lågt.

Oscar såg plötligt väldigt nervös ut. Han hade antagligen inte tänkt på det.

Vi svängde in på min gata och klumpen i magen växte. (alltså inte barnet ^^)

Oscar stängde av bilen och vi satt där och bara stirrade framåt innan Oscar suckade några gånger och sedan gick han ur bilen.

Jag följde hans exempel och steg ur bilen jag också.

Vi gick hand i hand in genom dörren.

- Hallå? ropade jag in i huset.

- Hej stumpan! hörde jag pappas röst säga från vardagsrummet.

Typiskt, när jag inte vill att han ska vara hemma är han hemma...-.-

Jag tog av mig mina skor och gick sedan in i vardagsrummet med Oscar tätt efter mig.

- Tjänare Oscar! sa pappa vänligt.

- Hej Stefna! :D sa Oscar lika vänligt.

Vi satte oss i två sitts soffan och stirrade på pappa.

Vi satt där ett tag innan pappa fick nog av tystnaden.

- Nå, ska ni säga något eller? utbrast han.

Jag smålog lite.

- Det här är verkligen inte lätt att säga...men jag kommer bara säga det rakt ut.

Pappa nickade och såg plötsligt allvarlig ut.

Jag hade tittat ner i marken hela den här tiden, men nu lyfte jag min blick och mötte hans ögon.

- Jag är gravid.

-------------------------------------------

Hur ska han reagera?!! :o

Jag suckade lågt och sen svängde vi in mot sjukhuset.

"Nu är det väll bara att hoppas..." tänkte jag och klistrade fast ett fejk-leende på läpparna.

--------------------------------------------

Jag skulle få resultatet om några dagar. Så nu var det verkligen bara att hoppas.

Förhoppningsvis var jag inte gravid, jag menar, en 16åring ska inte vara gravid.

Jag har ju inte ens gått klart high school liksom.

Oscar var på gott humör när vi körde hem.

Till min förvåning körde han inte hem till mig, han körde hem till sig.

- Skulle du inte skjutsa hem mig? frågade jag förvånat.

- Jag tänkte att vi kunde hänga lite (: svarade han lättsamnt och log stort.

Jag sa inget. Jag hade ju saknat honom, så varför inte?

Oscar parkerade bilen och sedan gick han över till min sida för att öppna dörren.

- Tack så mycket! sa jag vänligt när jag steg ur bilen.

- Var så lite så! sa han och log mot mig.

Jag fattade hans hand när vi kom in i huset.

Oscar vände sig mot mig och kysste mig.

- Har jag nämnt att jag älskar dig...? sa han och jag tittade förvånat på honom.

Sen mjuknade jag upp och log.

- Nu har du det! sa jag och kysste honom.

Vi gick till soffan och tittade på en film. Jag kramade honom.

- Har jag nämnt att jag älskar dig? viskade jag i hans öra.

- Nu har du det! viskade han tillbaka och blinkade med ena ögat.

Jag fnittrade till och pussade honom lätt på munnen.

Efter filmen satt jag och Oscar i soffan och bara snackade.

- Men du...jag tror inte du är gravid faktiskt! sa han och log vänligt mot mig.

Jag rörde vid min mage.

- Det tror inte jag heller! sa jag långsamt och log sedan.

Det kände bra.

Antagligen var jag inte det, men det var ju bara att vänta på provsvaren (:

Två dagar senare

Jag satt ensam hemma när provsvaren kom med posten.

Jag hade nog inte varit så lycklig som jag var precis då.

Jag var inte gravid.

Det kände lite ledsamt ändå...

Men ändå väldigt skönt.

Jag lirkad snabbt fram min mobil från fickan.

" Är inte gravid :DDDDD" skrev jag till Oscar.

Snabbt därefter fick jag ett svar från honom.

"Ska jag skratta eller gråta?! :DDDD"

"Både ock? ;)"

Jag skrattade lite och gick sedan och tittade lite på tv:n. Inget roligt som vanligt.

3 månader senare

Jag stirrade på min mage i spegeln.

- Det kan inte vara möjligt...mumlade jag och kände hur en tår rann långsamt ner för min kind.

Sen slog en tanke mig.

Jag vet ju inte om jag är gravid? Tänk om det är falsk alarm...

Jag log för mig själv.

Ja...ja, det måste vara ett falskt alarm.

Mitt leende stelnade plötsligt.

Eller?

--------------------------------------------

Jag cyklade hem till mig.

När jag väl kom in genom dörren tog jag snabbt av mig mina skor och sprang halvvägs upp för trappan.

- HALLÅ?! ropade jag så det hördes över hela huset.

Inget svar.

Hur kunde pappa inte vara hemma nu?

Jag suckade lite innan jag gick upp till mitt rum och bara la mig ner i sängen.

Jag tittade upp i taket, bara stirrade upp i taktet.

Why is life so hard?

två veckor senare

Jag hade inte snackat med Oscar alls, han hade ringt och smsat mig flera gånger per dag. Men nu efter två veckor, hade jag inte fått ett enda sms på två dagar.

Precis när jag tänkte det plingade det till i min mobil.

"Jag vet att du är upprörd, men jag ber dig, snälla ring mig<3"

Jag suckade lite för mig själv. Nån gång måste jag ju göra det.

Jag slog hans nummer och han svarade verkligen direkt.

*samtal*

Oscar: Hallå?

Tiffany: Hej...

O: TACK OCH LOV! varför har du inte svarat på mina sms eller ringt upp mig?

T: Jag...jag ska kolla om jag är gravid i dag, och...vill du följa med?

O: G-gravid?

T: Ja...

O: jag kommer om 5.

*samtal slut*

Jag kammade snabbt igenom mitt hår. Det var verkligen länge sedan jag träffade honom, och...jag saknade honom verkligen.

När håret inte blev som jag ville tog jag irreterat upp en tofs från min nattduksbord och satte upp håret i en vanlig hästsvans.

Det plingade på dörren, jag gick långsamt ner och öppnade den.

Oscar drog handen genom håret och såg nervös ut.

- Hej...sa han och jag log lite tveksamt mot honom.

- Hej, sa jag lågt.

Jag tog min jacka och vi åkte iväg.

Oscar körde koncentrerat. Säkert ännu mer koncentrerat för att han inte ville tappa behärskningen.

Jag suckade lågt och sen svängde vi in mot sjukhuset.

"Nu är det väll bara att hoppas..." tänkte jag och klistrade fast ett fejk-leende på läpparna.

------------------------------------------

Vad tror ni? är hon gravid eller inte (:

Han lyfte långsamt upp mitt huvud med pekfingret.

- Tiffany, jag vet att detta går väldigt snabbt fram, men skulle du vilja bli tillsammans med mig? sa han långsamt och faktiskt lite nervöst.

Jag log mjukt och kramade honom.

- Ja...viskade jag i hans öra.

Jag kunde nästan känna hans leende.

--------------------------------------------

Jag satt på en bänk, bredvid mig satt min pojkvän.

Det kändes skönt att tänka så.

Pojkvän.

Jag tog upp min mobil och såg att klockan var strax över två.

Jag fnissade till.

Oscar tittade lite undrande på mig.

- Äh inget! sa jag och fnissade lite till.

Oscar bara skakade på huvudet och kysste mig.

- Ska vi gå? frågade jag och reste mig snabbt upp.

Lite för snabbt kanske, därefter ramlade jag ner i sanden.

Jag började gapskratta och Oscar skrattade han med.

- Hur full är du egentligen? skrattade han fram.

- vadå full, såhär är jag i vanliga fall ^^ skrattade jag.

Oscar sträckte fram sina händer och skrattade lite.

Jag fattade dem snabbt och var sedan på fötterna igen.

- Ska vi gå hem nu kanske? frågade han och jag nickade.

Vi gick hand i hand hem till Oscar, jag skulle sova över där.

Jag stirrade på huset, det var verkligen skit stort.

- Wow..sa jag och Oscar la armen om mig.

Vi gick in och la oss på sängen direkt, varken jag eller Oscar borstade tänderna.

Min sista tanke var: I morgon kommer nog mina tänder vara gula :/

När jag vaknade nästa morgon såg jag mig omkring i rummet, kunde inte minnas något om vad som hade hänt i går.

HUvudvärk hade jag också, vad hade egentligen hänt igår?

Jag sneglae runt i rummet igen.

Oscar låg tätt bredvid mig, jag skakade lite på honom och han vaknade direkt.

- Hello beautiful! sa han och försökte kyssa mig.

- Oscar, vad hände igår? sa jag och drog mig undan för kyssen.

Han såg lite snopen ut men började förklara allt han kom ihåg.

- SÅ JAG HAR DRUCKIT?! utbrast jag högt.

- Ja...du sa ju ja till det, och då var du ju inte ens full...svarade han lugnt.

Jag lät orden sjunka in i mitt medvetande.

Jag = dricka = full direkt = Sova över hos Oscar = vad-som-helst-kunde-ha-hänt.

Jag tittade snabbt ner på min mage.

Hade vi verkligen haft det?.

Neeee!! det kunde vi inte ha haft, jag menar, neej...eller?

Jag tittade på Oscar och frågade honom rakt ut.

Oscar såg lite skamsen ut och jag slog mig för pannan.

- Förlåt, men jag måste gå...vi ses.., sa jag och kysste honom snabbt.

När jag kom hem var inte pappa hemma, jag undrade vart han var, han brukar alltid vara hemma såhär dags.

Jag behövde verkligen mamma just nu.

Jag tänkte ett tag och tog sedan några blommor, gick ut genom dörren för att börja cykla mot kyrkogården.

När jag kom dit var det absolut ingen där. Jag log nöjt och hittade snabbt mammas grav.

Elisabeth Parker

1965-2000

We will always love you.

Jag log mot gravstenen.

- Hej mamma, jag vet att jag inte har varit här på ett tag och...ja...jag har ett problem som kommer vara väldigt svårt att berätta för pappa...

Jag tog en paus.

- Jag har skaffat pojkvän...och vi var på fest igår, sen skulle jag sova över hos honom...

Jag tog ett djupt andetag.

- Jag tror...jag tror att jag kommer bli gravid mamma...sa jag och kände hur jag började gråta.

Hulkande fortsatte jag att berätta om alla saker jag verkligen inte ville skulle hända.

- Men arma barn! sa en röst bakom mig.

Jag hoppade till av förskräckelse och stirrade på tanten som stod bakom mig.

Hon gick fram till mig och satte sig bredvid mig.

- Inte ska du vara ledsen för något du inte ens vet om det ska hända? sa tanten och log vänligt mot mig.

Jag nickade förstående.

- Men, det var första gången...och jag kommer inte ens ihåg det? sa jag och tårarna envisades med att fortsätta rinna ner för mina kinder.

Hon torkade bort några tårar med sina händer.

- Inte ska du gråta för det inte! Om du verkligen vill kolla om du är gravid eller inte, kan du nog göra det om ungefär två veckor! sa tanten och jag log mot henne.

- Tack så jättemycket...eh...

- Kalla mig Berit! sa hon och jag log.

- Tack så jättemycket Berit!

Jag reste mig upp, och började gå mot min cykel.

Jag visste att jag nu skulle behöva berätta det här för pappa. Och han skulle inte bli glad.

Sen slog en tanke mig.

Jag vet ju inte om jag är gravid? Tänk om det är falsk alarm...

Jag log för mig själv.

Ja...ja, det måste vara ett falskt alarm.

Mitt leende stelnade plötsligt.

Eller?

Jag cyklade hem till mig och började göra mig iordning.

Min outfit bestod av en kort klänning och ett par party tights.

Jag sminkade mina ögon lite sotigt och sedan var jag redo.

Klockan var kvart i tio. 

" Party here I come! ;)"  

--------------------------------------------

Jag cyklade inte den här gången. Det skulle bara vara så jobbigt att cykla hem liksom.

Så jag bestämde mig för att jag skulle ta bussen om inte någon snygging ville skjutsa hem mig.

Jag hade precis kommit fram till parken när jag såg en bil rulla in på den lilla parkeringen som fanns.

Oscar klev ur bilen och spanade in mig.

- Well hello there hot thing! sa han sedan och jag skrattade lite.

- Hello hottie! sa jag och blinkade med ena ögat.

Oscar ^^

Vi körde ner till en strand där festen tydligen var.

- Försök att inte bli för full va? ;) skrattade Oscar när han öppnade dörren och steg ur bilen.

Jag skrattade till.

Oscar tog bara min han och tillsammans gick vi sedan bort mot de dansande männsikorna på stranden.

Jag sa såklart inte att jag aldrig hade druckit alkohol förut.

När vi väl hade kommit fram till alla männsikor trycktes vi in till mitten och vi började dansa tätt intill varandra.

Oscar log alltid mot mig.

Jag log alltid mot honom.

En ny låt började och jag skrek att jag skulle hämta dricka.

Oscar nickade, tog tag i min hand och drog mig sedan bort mot dryck bordet.

Till min förvåning fanns det inte en ända cola, men gott om sprit.

Jag stirrade lite tveksamt på alkoholen och sen tittade jag på Oscar som långsamt fattade.

- Du..du har aldrig smakat va? sa han sedan och log mjukt mot mig.

Jag skakade generat på huvudet.

Oscar skrattade lite och hällde sedan upp jättelite i en mugg.

- Smaka? sa han sedan och tittade undrande på mig.

Jag nickade stelt och satte muggen mot läpparna.

Vätskan rann in i munnen på mig, det smakade starkt men jag tvingade mig själv att svälja.

Efter det hände inte så mycket mer.

- Nå? frågade Oscar och la armen om mig.

Jag stirrade frågande på honom.

- Mer eller inte? ;) sa han och jag skrattade lite.

- Jag kan väll ta lite till då! sa jag och han fyllde på.

Sen tog han en egen mugg och fyllde den.

Vi gick och satte oss på en av de många bänkarna som fanns på stranden.

- Har du kul? frågade Oscar mig och jag nickade glatt medans jag svalde en klunk av spriten.

- Vad bra! sa han sedan och kramade mina axlar lite lätt med armen.

Efter ett tag gick vi ut på "dansgolvet" och började dansa igen.

Efter ungefär tio sånger kom en långsam låt.

Oscar räckte fram sin hand och jag fattade den.

Han snurrade in mig i hans armar och började sedan dansa tätt, tätt intill mig.

Jag kunde inte beskriva känslan, jag menar, vi hade bara träffats i, vad var det? två, tre dagar? Ändå kände jag mig...lycklig.

Efter låten kom en långsam direkt efter, så vi fortsatte att dansa tätt intill varandra.

Jag kände hur Oscars hände långsamt gled ner för min rygg.

Jag fick lite panik och vände snabbt huvudet uppåt mot Oscars, han missuppfattade hela situationen och kysste mig passionerat.

Först ville jag bara slita mig loss, men när jag kände hur rätt det var, kysste jag honom tillbaka.

Ingenting existerad mer.

Bara han och jag, mitt på "dansgolvet".

Oscar avbröt kyssen och tittade sedan på mig med ett leende på läpparna.

Jag tittade blygt ner och kände sedan hur ena hans arm försvann från min rygg.

Först blev jag förvirrad men sedan kände jag den under min haka.

Han lyfte långsamt upp mitt huvud med pekfingret.

- Tiffany, jag vet att detta går väldigt snabbt fram, men skulle du vilja bli tillsammans med mig? sa han långsamt och faktiskt lite nervöst.

Jag log mjukt och kramade honom.

- Ja...viskade jag i hans öra.

Jag kunde nästan känna hans leende.

-------------------------------------------

awww!! :D

Jag vet att de går fort fram...-.-

Oscar återvände till bänken och log ett vänligt leende mot mig.

Jag log stelt tillbaka.

- Förlåt...sa han och tog min hand.

- Det gör inget, men asså...vad var det med er två? svarade jag och log lite tveksamt mot honom.

Oscar suckade och började berätta.

--------------------------------------------

- Vi var bästa kompisar från förskoleklass till åttan, men i nian gjorde vi "slut", om du fattar vad jag menar?

Jag nickade och han fortsatte att berätta.

- Vi tälde inte varandra och det gör vi inte fortfarande. Det är sorgligt, men så är det, sa han bittert.

- Men vad gjorde att ni slutade umgås med varandra? frågade jag oförstående.

Oscar suckade tungt.

- Jag kom på honom med att kyssa min flickvän, så jag dumpade båda två.

Jag kramade honom och gav han en liten puss på kinden när jag drog mig tillbaka.

Oscar log mot mig och reste sig sedan upp.

- Nej, nu tycker jag att vi gör något spontant. Bio? sa han och sträckte fram sin hand.

Jag skrattade och nickade sedan.

- Jag bjuder! sa han sedan och jag fattade hans hand.

Sen tog vi cyklarna ner till stan.

- Vad vill du se då? frågade han när vi hade kommit fram till BIOn.

- Jag har ingen aning...vad vill du se? svarade jag och skrattade till.

Oscar baralog lite löjligt och valde en romantisk komedi.

Jag skrattade lite åt valet men följde med in i biosalongen.

Oscar och jag satte oss ganska långt bak.

Han log mot mig när filmen startade.

Jag tittade på filmen och märkte inte att Oscar hade lafgt armen runt mig innan jag böjde mig för att hämta min dricka.

Jag ryckte till lite men satte mig sedan snabbt upp igen.

Oscar la åter igen armen runt mina axlar, den här gången kände jag det.

Jag log lite generat mot honom.

Det här gick verkligen för fort fram...

Efter filmen cyklade vi tillbaka till parken. 

Det hade blivigt lite mörkare men det var fortfarande ljust ute.

- Klockan är nio...Vi hinner fortfarande gå till festen...? sa Oscar och log mjukt mot mig.

Vi satt på våran bänk och Oscar satt där bredvid mig alldeles avslappnad.

Jag nickade.

- Men jag måste nog göra mig iordning först...Hämta mig vid tio här? sa jag och Oscar nickade.

Jag cyklade hem till mig och började göra mig iordning.

Min outfit bestod av en kort klänning och ett par party tights.

Jag sminkade mina ögon lite sotigt och sedan var jag redo.

Klockan var kvart i tio. 

" Party here I come! ;)"  

- Kan jag få ditt nummer? sa han flörtigt och tog fram sin mobil.

Jag log och sa det till honom.

- I´ll text you hottie! ;) sa han och gick därifrån.

Tanken slog mig snabbt.

Jag hade precis gett ut mitt nummer till en total främling.

--------------------------------------------

Nästa dag gick jag ännu en gång till parken. Den här gången för att träffa Oscar.

Han hade messat mig igår och fårgat om vi skulle träffas.

Jag hade såklart svarat ja, det är ju trots allt sommarlov, och på sommarlov ska man ha kul och inte sitta och deppa för att ens xbästis är helt kokko?¨

Nej precis :D

Jag hade satt på mig ett par tighta jeans och en pluffs tröja, vit.

Med ett glatt humör cyklade jag till parken, pappa hade varit väldigt snäll och bytt däck eftersom det var ett hål i det (a).

På fem minuter var jag framme.

Jag blev glad när jag såg att han satt där.

Oscar...ah, jag vet ju inte vad han heter i efternamn ^^ (a)

Jag smög mig fram bakifrån honom. Han satt med sin mobil och smsade med nån kille som hette Sebbe.

Det ända jag såg var:

Oscar: asså hon e typ fett snygg, du borde träffa henne, fast hon e mitt ragg ;)

Sebbe: Åhh...en pudding alltså! fett najzz! Tare lurre, jag har redan ett ragg på gång :DDD

Oscar: HAHAH (yy) Hon ska komma här som helst ;)

Jag log lite för mig själv och satte sedan mina händer framför hans ögon.

Oscar ryckte till och sedan kunde jag nästan känna att han log.

- Tiffany? sa han mjukt.

Jag fnissade till och gick sedan för att sätta mig bredvid honom.

- Hej! sa jag och skrattade till.

- tjabba ;) sa han och blinkade med ena ögat mot mig.

Jag fnissade till.

- Så jag är ditt ragg? ;) sa jag och peta honom i sidan med min armbåge.

Oscar rodnade lite och la snabbt ner sin mobil som hade plingat till.

- Klart du är mitt ragg ;) sa han sedan och la armen runt mina axlar.

Jag log mot honom och han satte sig lite närmare.

Jag kände att detta kanske var att gå lite för snabbt fram, men jag slog bort tanken och tänkte att det var en bra kille, en kille som man kunde bli bästa kompis med, en kille som tyckte du va snygg!

Oscar började fråga lite om tidigar pojkvänner och sånt skit, jag svarade med ett enkelt svar, ingen.

Sanning.

Eller, ja om man inte räknar på dagis då! ^^

Sen frågade jag om Oscar har haft några flickvänner.

- Jaa...har väll haft några (: sa han och log nervöst mot mig.

Jag tittade lite snabbt mot vänster och fick se Mollie med Spencer.

Jag gapade lite snabbt och sen återgick jag till Oscar.

Jag kände Spencer´s och Mollie´s blickar bränna i nacken.

Bara för att satte jag mig lite närmare Oscar.

Och inte gjorde det honom något.

- Vill du hänga med på fest i kväll? undrade han och tittade med bedjande ögon på mig.

- Visst! sa jag och log mot honom.

- Ska jag hämta dig här klockan åtta? frågade han och jag nickade glatt.

Helt plötsligt stod Spencer framför oss och stirrade surt på mig.

- Vad gör du här med honom? frågade han surt.

Oscar vände blixt snabbt på huvudet och stirrade på Spencer.

" Oh-oh...något otalt mellan de här grabbarna! " tänkte jag snabbt men satt kvar.

- Jag hänger väll med vem jag vill och var jag vill? sa jag och höjde på ena ögonbrynet.

- Jag trodde inte du hängde med töntar, sa Spenc med ett elakt flin.

Oscar ställde sig snabbt upp och nu stod de båda killarna tätt intill varandra.

Jag hörde inte vad Oscar väste till Spencer men det fick honom iallfall att gå därifrån och ilsket slänga blickar bakom sig.

Oscar återvände till bänken och log ett vänligt leende mot mig.

Jag log stelt tillbaka.

- Förlåt...sa han och tog min hand.

- Det gör inget, men asså...vad var det med er två? svarade jag och log lite tveksamt mot honom.

Oscar suckade och började berätta.