Tiffany sov över hos mig den natten, hon ville inte att jag skulle vara ensam. Jag var lycklig som hade henne, hon förstod. Men jag visste fortfarande att hotet inte var försvunnet. Han visste vart jag bodde nu, han kunde komma närsomhelst nu.

Rädslan som en gång hade varit där på stranden hade inte lämnat den. Inte förens nu.

I'm scared.

------------------------------------------------------------

Dagen efter började skolan igen. I vanliga fall brukade jag gilla att gå till skolan, men idag var det en helt annan sak. Jag kände mig så sårbar. Det var som om jag hade upplevt allt igen bara för att jag hade berättat om det. Jag hade ett litet tröst iallfall, Tiff var vid min sida.

När jag hade hämtat mina böcker gick jag till Eric, som stod vid sitt skåp. Jag vill visa att jag bryr mig om honom.

-Hej Eric! sa jag och försökte låta så glad som möjligt.

Han vände sig om och gjorde ett fejkleende.

-hej, sa han ganska tyst. Jag såg på hans ögon att han egentligen inte var så glad över att se mig.

Jag kom inte på något vettigt att säga trots att jag hade bestämt mig för att prata med honom. 

Jag gick därifrån istället för att stå där och bara stirra utan att veta vad jag ska säga.

Jag gick in och satte mig i klassrummet och Tiffany kom och satte sig brevid mig. 

-Älskling, är du okej? frågade hon en aning oroligt.

-Ja, det är lungt. Svarade jag och log.

Efter lektionen följde Brad efter mig till mitt skåp.

-Hej Steph! sa han glatt och stod nära mig.

Jag kunde inte hjälpa rysningen som for över min ryggrad. Tankarna på vad som var så nära på att hända där på stranden var obehagliga.

-Hej, sa jag tyst.

Han lutade sig fram i hopp om att kyssa mig men jag vände mig om för att lägga in mina böcker i skåpet istället.

-Vad äre?? frågade han chockat

-Inget, svarade jag honom kort.

Jag dissade honom och gick till Tiffany istället.

-Han håller på hela tiden... sa jag tyst till Tiff

Hon tittade undrande på mig 

-Hur menar du?

När jag precis skulle svara dök han upp bakom mig och kramade om mig bakifrån. Samtidigt som han kysste mig på halsen.

Jag tittade bekymrat på Tiff och försökte göra något för att få honom att fatta att jag inte vill. 

Snabbt försökte jag fösa bort honom ifrån min famn.

- Men vad är det?! sa han högt och släppte mig.

-Jag vill bara inte, fatta det! sa jag argt och vände mig om.

Hans blick genomborrade mig på samma sätt som när vi hade vart på stranden. Det var som om han såg igenom mig. Som om han verkligen såg exakt vad jag tänkte och vad jag planerade att göra.

Han tog tag om mina armar och tryckte mig mot närmaste skåp och kysste mig. Hur jag än gör så kan jag inte motstå att tycka om det. Det blir att jag slappnar av och njuter. Han avbröt kyssen.

-Du vill visste, sluta ljug...

Med de orden släppte han mig och gick därifrån.

Jag vände mig om mot Tiff och hon tittade förvirrat på mig.

-Vill du eller vill du inte? Jag vet ju inte om jag ska putta bort honom från dig eller inte?

Jag tittade ner i golvet, lite förvånad av hennes frågor. Jag tänkte ett tag... Hon har rätt helt klart, fast jag kan inte svaret på frågorna. Jag vet inte själv, vill jag eller inte.

-Asså... jag vet inte...,mumlade jag

- Åh Steph...

Hon drog med mig till en bänk en bit bort och satte sig nära mig och la sedan en arm runt mig. Jag vilade huvudet mot hennes axel. Vi satt där en stund, tysta. Fast en skön tystnad. Inte en sån där äckligt pinsam tystnad. 

- Jag vet bara inte...Allt var så perfekt förut, sen hände allt...och jag har väll bara trängt undan alla känslor sen dess. Och... jag är rädd Tiff..., sa jag och stakade mig inte på något.

Även fast jag hade trott att jag skulle göra det.

- Jag vet att jag har sagt att jag alltid ska förstå, men nu gör jag faktiskt inte det Steph, hur kan man hata någon samtidigt som man älskar den. Jag har inte upplevt det själv, det är säkert därför. Men du ska veta att du kan berätta vad som helst för mig, exakt vad du känner, även om du upplever det som helt konstigt. Jag kommer aldrig dömma dig Steph, aldrig.

Jag tittade på henne med stora ögon, egentligen såg jag inte så mycket eftersom tårarna höll på att svämma över.

- Awh Tiff! snyftade jag och kramade henne hårt.

En liten tröst i världen kan möjligtvis göra något stort.

- Såhär är det, men jag är inte riktigt säker själv..., började jag och tog sedan ett djupt andetag, jag hatar honom. Det gör jag. Men jag kan inte släppa allt det bra som har hänt oss samtidigt.

Nästa lektion var SO och vi gick in och satte oss.

-Idag ska vi börja med en gruppuppgift så jag ska dela in er två och två, sa våran lärare.

Jag ville väldigt gärna jobba med Tiff men sådan tur hade jag inte. 

-Stephanie och Eric, Tiffany och Sofie... fortsatte han

-Ni ska jobba mest hemma, men också på lektionerna... Så nu kan ni sätta er tillsammans med den ni ska jobba med.

Jag satte mig bredvid Eric, i ögonvrån såg jag hur Brad tittade ursinnigt på oss. Jag ville verkligen såra honom så mycket jag kunde. Lika mycket som han hade sårat mig.

I want to hurt you so badly.

-------------------------------------------------------

oh..äre fortfarande intressant att läsa? (a)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att de inte fattade? Kunde de inte bara lämna henne ensam. Nu stod de framför henne igen. Bad henne göra saker. Saker hon aldrig skulle göra i vanliga fall. Men när de stod där med laddade knytnävar, hade hon ens ett val? Ansikterna kom närmare o...

Både jag å Maria går som sagt i 8an nu. Blir en hel del plugg, sen har jag min sport, och Maria har sin. alltså kan vi inte lova att ni får kapitel osv. Vi kan heller inte lova att ni kommer få en massa uppdateringar, Om vart vi är, varför ...

Hej hörrni! :)Vi kommer ha en bloggpaus nu under sommaren, varför sitta inne och skriva liksom?Det kanske kommer upp ett kapitel någon gång ibland men inte ofta...Ha det så bra allihopa!   ...

Mina ögon fortsatte att leta efter den perfekta tjejen att dejta den första vecken, i år tänkte jag slå på stort. Och då såg jag henne. Den perfekta tjejen. Hon gick som vilken annan tjej som helst. Men det blonda håret som studsade upp och ner på ...

    Derek och jag var riktigt lika, bara det att han var svart hyad, och jag vit hyad. Men båda gick mer efter utseendet än insidan. Båda var de två populäraste killarna på skolan. Och båda hade en hel drös med tjejer efter sig varje dag. Det va...