Tårarna gick inte att stoppa. De rann för fullt.

Jag brydde mig inte ens om blickarna som folk kastade på mig i korridoren.

Inte ens om viskningarna.

Det ända jag brydde mig om var en person.

Som precis hade lämnat mig.

We shared the word love, I did love, you did game

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Dagarna som gick var inte de bästa i mitt liv.

Jag gick runt i skolan som en zombi, och alla visste varför.

Så fort Justin hade berättat för Ryan om vårat ”break up” fick hela skolan reda på det också.

Många tjejer hade kommit fram till mig och frågat hur jag mådde, medans de flesta killar gick runt och busvisslade efter mig.

Nu när jag var singel, var jag också ett byte i deras värld.

Tydligen ett väldigt hett byte.

Det roligaste med det hela var att Ryan inte tyckte om den kredits jag fick av alla.

Speciellt inte den jag fick av killarna.

Han ville att jag skulle ha ett ”forever alone” liv på high school.

Men det skulle jag inte.

Hädan efter skulle jag bli populär.

Jag skulle klä mig lite mer utmanande, och skita i Justin.

Han var ändå bara en kille, det finns hundra tusentals andra därute.

Gäller bara att finna den som är villig att ha ett normalt förhållande!

Dagen gick snabbt och jag var hemma, jobbet hade jag tagit ledigt från idag. Bara för att jag skulle shoppa.

Justin fick tro vad han vill, det var då rakt inte därför jag inte var där.

Bara lite.

Men ytterst lite!

Jag gick in i en massa olika affärer, köpte tighta jeans, och en massa skit till.

Sen när jag väl hade köpt det kom jag på att vi hade skoluniformer.

Suckandes släpade jag alla kassar med mig hem.

Jag tog fram skoluniformen och fixade till den lite.

Tillslut såg den lite…lite för lite ut som en skoluniform.

Jag sket fullständigt om det såg ut som en skoluniform då, men det kanske var för mycket?

Äsch, det får väll rektorn ta med mig.

Jag tittade på min skoluniform.

Jag hade knäppt upp flera knappar så man såg in på min bara hud, bh:n syndes mycket och jag hade klippt av kjolen så pass att den var väldigt kort.

Nöjd var jag, mycket nöjd.

Jag gick och la mig redan klockan åtta bara för att få vakna upp i morgon,

Som en ny brud.

Snabbt stängde jag av alarmet, tog en dusch och sedan ställde jag mig framför spegeln.

Sminket tog en evighet. Men tillslut var det perfekt.

Jag log mot min spegelbild och gick sedan för att sätta på mig min ”nya” skoluniform.

När den var på åt jag frukost.

Två mackor med ost och ett glas apelsin juice.

Snabbt satte jag på mig ett par sneakers och sedan bar det av till skolan.

Många blickar fick jag när jag gick in i skolan.

Tjejerna tittade på mig med stora ögon, visserligen beundrande.

Medans killarna tittade på mig som om de aldrig hade sätt en tjej förut.

På ett sätt njöt jag av uppmärksamheten.

Jag gick fram till mitt skåp och tre tjejer från min klass kom fram till mig.

-      Hi Amira, I just love what you have done to your school uniform!

-      Oh, thank you Fliss! Svarade jag och gav henne ett överlägset leende.

-      Maybe we can hang out after school? Frågade Becca.

-      Yeah sure. See ya later, svarade jag kort.

Alla tre nickade och gick sedan därifrån med ett belåtet leende på läpparna.

Själv stod jag kvar och njöt över att vara i centrum.

När jag vände mig om såg jag Justin stå där och stirra på mig.

Hans ögon mötte mina och jag höjde ena ögonbrynet och gav honom en bitchblick.

Sedan gick jag därifrån.

Klumpig som jag var gick jag in i någon.

Ryan.

Jag tappade mina böcker.

Ryan bara gick därifrån med ett elakt leende.

Snart samlades det en hel skock killar som ville hjälpa till.

Wow, var jag verkligen populär nu?

De flesta killarna gick iväg efter att få en liten pratstund.

Men ungefär tre stannade kvar.

De följde mig till min lektion.

-      Bye Amira, I’ll see you later! Sa två av killarna som tydligen hette Seth och Mick.

-      Bye! Svarade jag och gav de en blinkning.

Eric, som hade stannat kvar tittade på mig, eller rättare sagt spanade in mig.

-      So…do you want to say something? Frågade jag Eric flörtigt.

-      Oh yeah…want to go out on Saturday? Svarade han och kom lite närmare.

-      Sure, I’ll talk to you later.

Justin, du är så inte värd mina tårar.

I’m so over you dude.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Denna berättelse lider mot sitt slut!

det sista kapitlet kommer antagligen vara as långt eftersom jag vill avsluta den nu.

Kommentera nu på det näst sista kapitlet!(sorry för att det inte kom ut igår, somnade...  )

 

hej

29 november 2011 11:29

Jättebra kapitell! Synd att berättelsen lider mot sitt slut, men sännande att börja läsa en ny! Du är bäst! :D

 

Stella

29 november 2011 15:09

NEEEEJ! dom ska ju gifta sig! Det var ju det som du skrev... Hoppas sista avsnittet blir långt! :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att de inte fattade? Kunde de inte bara lämna henne ensam. Nu stod de framför henne igen. Bad henne göra saker. Saker hon aldrig skulle göra i vanliga fall. Men när de stod där med laddade knytnävar, hade hon ens ett val? Ansikterna kom närmare o...

Både jag å Maria går som sagt i 8an nu. Blir en hel del plugg, sen har jag min sport, och Maria har sin. alltså kan vi inte lova att ni får kapitel osv. Vi kan heller inte lova att ni kommer få en massa uppdateringar, Om vart vi är, varför ...

Hej hörrni! :)Vi kommer ha en bloggpaus nu under sommaren, varför sitta inne och skriva liksom?Det kanske kommer upp ett kapitel någon gång ibland men inte ofta...Ha det så bra allihopa!   ...

Mina ögon fortsatte att leta efter den perfekta tjejen att dejta den första vecken, i år tänkte jag slå på stort. Och då såg jag henne. Den perfekta tjejen. Hon gick som vilken annan tjej som helst. Men det blonda håret som studsade upp och ner på ...

    Derek och jag var riktigt lika, bara det att han var svart hyad, och jag vit hyad. Men båda gick mer efter utseendet än insidan. Båda var de två populäraste killarna på skolan. Och båda hade en hel drös med tjejer efter sig varje dag. Det va...