FÖRLÅT ATT DET INTE KOM UT NÅGOT IGÅR!!! :/

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Justin och jag slog oss ned på en bänk. Inga hemska tankar om min dröm, allt var underbart.

Plötsligt kände jag på mig att något skulle hända, jag sköt undan tanken så gott jag kunde, men det gnagde i mig ändå.

Just nu var allt perfekt.

För perfekt.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Justin och jag satt kvar på bänken medans solljusets strålar träffade våra ansikten och värmde dem.

Jag hade fortfarande en dålig känsla i magen, inte hade jag en aning om vad som skulle hända heller.

Känslan vägrade försvinna, inte ens när Justin kysste mig.

Det skrämde mig.

Att det vägrade försvinna.

Jag kunde bara hoppas på att det var drömmen som höll i sig.

Men känslans sa något helt annat.

Något skulle hända.

Vi måste bort här ifrån nu.

-      Justin! Hurry up, we gotta get out of here! Utbrast jag och fattade hans hand medans jag började springa.

-      What? Uh..oh ok! Sa han och sprang efter mig.

Vi sprang hela vägen till hotellet, jag visste inte varför, men ju mer jag sprang desto mindre blev känslan i magen.

Jag vågade ändå inte ta hissen. Justin blev riktigt förvånad när jag sprang mot trapporna.

-      Amira, what are you doing? Why are we taking the stairs when we can take the elevator?

-      Justin please! Sa jag och stannade I min rörelse, just do as I say, I’ll tell you everything later.

Nu såg han verkligen rädd ut, han fattade att jag menade allvar.

Vi sprang upp för alla trettio trapporna och slängde oss in i min ”suit”.

Justin stirrade på mig med andan i halsen.

-      Berätta…allt…nu…! Pustade han och tog sig om magen.

-      Sätt…dig…ner…först! Svarade jag och satte mig ner för att hämta andan.

Justin tittade på mig och väntade på att jag skulle börja berätta. Men jag sa inget.

Vad skulle jag egentligen berätta?

Att jag hade en mardröm och sen hade jag en dålig känsla i magen hela dagen efter det?

Det lät ju troligt.

Verkligen.

Justin skulle tro att jag är galen…

-      Amira, please tell me, I don’t get it, you seemed to like it in the park, and then you just ran away…, sa Justin och försökte verkligen förstå.

-      You won’t believe me, and you’ll think I’m crazy…, svarade jag och suckade.

Jag visste att jag skulle behöva berätta. Och Justin skulle inte tro på mig.

Ville berätta, men ändå inte.

Jag tog ett djupt andetag och sedan började jag min ”historia”.

-      When I woke up this day, I woke up early, ’cause of a nightmare.
My dream was about you and me, and it was nice…wonderful, but then…you turned away, and everything went black. I called your name buy you didn’t answer. I sat down on the ground, but then there was no ground, and I fell, down…I closed my eyes and when I opened them again, there where spikes on the ground, and I was falling right in to them. I knew I was going to die.

-      I…I don’t know what to say Amira, it was a nightmare, but I still don’t get it why you ran away from the park…, svarade Justin på min lilla historia.

-      I felt like the nightmare was going to happen, and I had that feeling all the day, and then when you suggested that we should go to the park, I said yes, ‘cause I thought I would have a wonderful time and forget all about the dream. But I didn’t, the feeling just grow stronger and stronger, and it went smaller as closer I’ve got to the hotel. I don’t know, you might think I’m crazy but I really don’t want to have another nightmare…

-      Oh Amira, I’ll sleep next to you ok? I really don’t think your acting crazy, it’s a naturally reaction, nothing to worry about really! Sa han och kysste mig sedan, allt kändes så mycket bättre.

I love the feeling you give to me…

----------------------------------------------------------------------------------------------------------

Det kom upp en iallfall :)
Aoop kanskekommer en till idag :D