Justin stirrade på honom.

-      Can’t believe you even thought of that, sa han högt och tydligt innan han gick därifrån.

Snabbt fattade jag hans hand och vi gick tillsammans till sånglektionen.

-      Are you okey? Frågade jag när vi kom fram.

-      Yeah, yeah I’m ok, svarade han och gav mig ett leende.

Man behövde inte vara hans flickvän för att förstå att det inte var äkta.

Behind every smile hides a tear…

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

På sånglektionen sjöng vi tillsammans, Justin och jag.

Han hade en helt fantastisk sångröst, jag blev nästan knäsvag bara av att höra den. Tydligen hade han inte haft hjälp med det heller. Den bara var så, helt perfekt.

Det fick mig nästan att tappa andan, hela han skulle snart bli för perfekt.

Kan man bli det?

För perfekt alltså.

Låter det ens troligt?

En tanke slog mig.

Alla har vi brister.

Skulle jag få reda på Justin's snart?

Eller hade jag redan fått reda på det?

Utan att veta om det alltså.

Jag tittade på min pojkvän, han mådde inte bra. Det såg jag.

Något tyngde honom, och jag visste mycket väl vad det var.

Han saknade sin bästa vän. Inte ens Chaz hade han hängt med på den senaste tiden.

Var det sant det som Ryan sa, att jag tog iväg hans vänner för honom?

Var det det som Justin tänkte på just nu också?

Jag kanske borde göra slut med honom, bara för att kunna tänka klart?

"Remember I love you."

Jag suckade.

Det var svårt att ha pojkvän, ännu mer om man älskade honom över allt annat.

Vilket inte heller var bra i min ålder.

Jag hade inte precis någon att anförtro mig allt till.

Jag vågade inte ens anförtro Chaz med något längre. Han och Ryan hade börjat hänga mer och mer.

Justin sjöng klart versen på låten och sedan skulle jag stäma in i refrängen.

Utan att tänka började jag sjunga med.

Justin's perspektiv

She sang så beautiful. Her voice matched mine perfect. I guess our teacher noticed that to, 'cause she put us together in a group.

I felt bad. I did.

Amira had nothing to with Ryan and my fight, and yet, I can't smile at her.

But I love her.

I do.

I just can't smile.

And that makes me sad.

She was always the one who could make me smile. And now she can't.

Did I change or did she?

Maybe we just need a break from eachother.

yeah...yeah that would be great. Hang with the guys and just chill.

Nothing to worry about.

No girlfriend. Can flirt with everybody.

As more I thought about it, as more sure I got.

I'm going to dump her.

Amira.

Maybe I doesn't love her as much as I thought.

After school, I'll be a free man.

Amira's perspektiv

Justin såg ut att fundera på något hela lektionen. Men när vi kom ut från den såg han plötsligt mycket gladare ut.

- I can see you're happy now! sa jag och log glatt mot honom.

- Yeah, I'll see you later, svarade han snabbt och gick därifrån.

Inte ens en blick fick jag.

Vad var det som höll på att hända?

Jag skakade frustrerat på huvudet och gick till mitt skåp.

Justin hämtade sina grejer snabbt och stack därifrån, utan att vinka, som han brukar göra.

Jag kände mig...övergiven.

Vi som precis hade fixat allt.

Varför betedde hans sig som han gjorde?

Ville han skapa bråk?

Då var det bråk han skulle få.

Efter skolan, äre slut.

Jag orkar verkligen inte med han.

Grattis Amira, du har hittat hans nackdel.

Jag klarade mig igenom hela dagen, utan att snacka med honom.

Efter skolan gick jag fram till honom.

- Hey, can I talk with you for a second? frågade jag.

Justin tittade mig inte i ögonen när han nickade.

Jag gick lite ifrån folkmassan som stod vid alla skåpen, Justin följde efter.

- I don't really know what you want. But I think we should break up. You're acting like a jerk and well...there is so many better guys out there, it's over Justin, sa jag och tittade på honom.

Jag ville att han skulle säga nej. Att han älskade mig. Att han skulle få mig att ändra mig.

Ge honom en andra chans.

Justin's perspektiv

- I don't really know what you want. But I think we should break up. You're acting like a jerk and well...there i so many better guys out there, it's over Justin, she said and lookt at me.

I knew she wanted me to say something.

I saw that she didn't mean what she just said.

But I was blind enough to say the two words.

- Ok, bye.

I walkt away from her.

I could feel her staring at me as I walked away from her.

And I knew already I had made the wrong choice.

Still, I didn't turn around.

Amira's perspektiv

- Ok, bye, sa han och gick därifrån.

Något högg till i bröstet.

Jag kunde inte sänka blicken från hans ryggtavla. Inte förns den var utom synhåll.

Tårarna började rinna.

Jag sjönk ner till golvet.

Massa tankar flög omkring i mitt huvud.

Jag trodde inte han bara skulle gå därifrån.

Jag trodde han skulle säga ifrån.

Säga att han älskade mig.

Att det bara fanns mig i hans liv.

Han och jag föralltid.

Istället lämnade han mig ensam.

Han hade ljugit för mig.

Tårarna gick inte att stoppa. De rann för fullt.

Jag brydde mig inte ens om blickarna som folk kastade på mig i korridoren.

Inte ens om viskningarna.

Det ända jag brydde mig om var en person.

Som precis hade lämnat mig.

We shared the word love, I did love, you did game.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kommentera! :)

DETTA ÄR DET HUNDRADE INLÄGGET PÅ DENNA BLOGG!

STOLT TJEJ!<3